söndag 30 september 2018

I minnet av 1095 dagar och framåt

Jag minns varenda minut från dagen för tre år sedan. Hur vi väcktes strax innan 5 av nattsköterskan som skrek skynda er. Hur vi hörde andningslarmet tjuta från nedervåningen och hur jag krånglade med att få på mig byxorna på rätt håll. Hur vi tillsammans med Amy gick ner för trappan till soffan där Eveleen låg och i samma stund höll på att lämna oss. Hur tårarna rann och tankarna stod still.

Vår starka envisa kämpe gav sig iväg för att bli den stjärna som lyser starkast. Vi levde och kämpade mot döden hela hennes liv men denna dagen för tre år sedan var det dags att låta henne ge sig av. En märklig känsla av sorg och lättnad.





Tre år sedan hon flög iväg. Tre år sedan sorg, lättnad, skuld och utmattning svepte över mig. Tre år av extrem saknad, styrka och svaghet. Men också tre år av så många positiva känslor och händelser.


Eveleen- alltid älskad, evigt saknad, aldrig glömd.






fredag 13 april 2018

Will you hold my hand, when I see you in heaven

Tänk att det har gått tre år sedan vår starkaste stjärna föddes. Och tänk vad mycket som händer på tre år. En son, en lillebror har fötts. Dessa tre år sedan vår ängel föddes har gått helt otrolig fort. Medan de 5.5 månader hon var i livet var så långa att de kändes som år. För tre år sedan vår hon knappt en halvtimme gammal. Hon föddes i vecka 30+0 den 13 april 2015. Hon togs om hand av barnläkare och Kim var i chock, tvingades i saft och fick sin andra dotter i famnen. Sedan skyndades hon upp till Neo där hennes nya hem var. Kanske höll jag på att sys ihop. Kanske var jag reda på uppvaket.



Jag har tre barn. Mitt första i v 41+4, 8 augusti, 3070 gram tung o 49 cm lång. Mitt andra i v 30+0, 13 april, 1450 gram tung o 39 cm lång. Min sista i v 40+0, 13 januari, 3420 gram tung o 48 cm lång. Alla så olika, men ändå snäppet lika. Jag har tre barn och alltid kommer Eveleen vara ett av dem och lillasyster till Amy och storasyster till Darwin.

Vi pratar ofta om Eveleen. Och vi tänker alltid på henne.


Idag befann jag mig på samma plats som jag gjorde för tre år sedan. Inte för att föda fram en kämpe utan för att arbeta. Jag känner med patienterna som går en liknade väg som jag gjorde. Jag har en förståelse vad de går igenom. Jag träffar många som arbetade vid min sida under månaderna när Eveleen fortfarande fanns i magen. Några som jag träffar med glädje och några andra jag mindre gärna stöter på. Att arbeta där allt en gång började har inte vart helt lätt då jag får minnesbilder i hur det var och minnena blir allt starkare när jag är där. Men jag ser så mycket glädje bland nyförlösta föräldrar med deras nya familjemedlem och jag arbetar med många härliga människor.

Men grattis vår stjärna, 3 år idag. Finns inte en dag då du inte finns i mina tankar och alltid finns en önskan att du vore här med oss, idag firandes din födelsedag.

Alltid älskad. Aldrig glömd. Evigt saknad.

It's been a long day without you, my friend
And I'll tell you all about it when I see you again
We've come a long way from where we began

Oh I'll tell you all about it when I see you again