lördag 16 maj 2015

CTG

Vecka 25+2
Det dröjde inte allt för länge innan en sköterska ropade upp mitt namn där jag satt i väntrummet på Antenatal. Hon följde mig in på ett rum och jag fick upprepa hälso-storyn ännu en gång. Hon tog ett stick i fingret, urinprov och blodtryck. Allt såg fint ut. Vi gick sedan vidare till ett annat rum där hon satte 2 band på min mage med sladdar kopplade till en "dator". Ett CTG skulle tas där man mäter värkarnas styrka och registrerar barnets hjärtverksamhet.
Hon förklarade att den ena kurvan visar sammandragningarna och den andra fostrets puls sedan fick jag en knapp att trycka på när jag kände fosterrörelser. När det kom upp en bock i hörnet så var det klart. Då skulle jag tillkalla personal. Jepp! Så enkelt var det!! Ifall mitt barn i magen hade legat still så hjärtljudet hade registrerats som det skulle och CTGt hade blivit godkänt. Sköterskorna försökte flytta på elektroderna men lika snabbt som de hittat hjärtljudet igen så rörde sig bäbisen. En vild bäbis kallade dom den! Men tillslut, efter en sådär 55-60 min, nöjde sig apparaten och godkände CTGt.

Jag fick sitta ner i väntrummet igen för att denna gång vänta på läkaren.
Kim hade jag fortfarande inte fått tag på men skickade några sms ifall han någon gång skulle lyfta på mobilen.
Hade ställt in mig på att få vänta på doktorn länge men just när jag börjat drömma mig bort igen så kom en doktor och ropade upp mitt namn. Hon började gå igenom min journal och att kolla på ctg-utskriften. Sedan skulle ett ultraljud göras.

Där fick jag se vårt barn. Betydligt större än på rutinultraljudet. Så fin! Och fortfarande med alla fingrar och tår på rätt ställe! Hon mätte barnet och det var i rätt storlek för aktuell vecka. Sen muttrade hon lite och började mäta det svarta runt om bäbisen. Allt svart på ett ultraljud är vätska, vare sig det är runt om fostret eller inne i. Doktorn berättade för mig att det såg ut som jag hade för mycket fostervätska. Jaså, är det därför jag är så stor svarade jag. Och det kunde tydligen vara en stor förklaring fick jag reda på. Hade dock ingen aning vad för mycket fostervätska kunde betyda.
När jag trodde att allt vart klar svepte hon över magen igen och zoomade in bäbisens mage. Hon mätte denna gång organen. Njurarna ser inte normala ut, sade hon tyst.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar