onsdag 20 maj 2015

Scenarion

Det var på en torsdag vi var på det senaste ultraljudet och på tisdagen veckan därpå skulle vi på nästa. Som ni säkert förstår blev det en helg full med ångest, gråt och grubblande. Varje människa jag träffade som nämnde nått om barn ville jag skrika åt. I i det tysta led jag av ovissheten och av fostret som levde i magen men som antagligen inte skulle överleva utanför magen.
Denna helg kändes som en ren evighet. En evighet som inte kunde få ett bra slut.

Och som de flesta gör, googlade jag allt. Allt som kunde ha med vatten i hjärnan, cystor på njurarna och för mycket fostervatten att göra. Och eftersom jag är en "pessimistisk realist" så hade jag redan gått igenom alla tänkbara scenarion om sörjt dem innan helgen tog slut.
Scenariot där barnet dör i magen och få föda fram ett dött barn. Att den dör vid förlossningen. Att sätta igång värkarna för att barnet skulle få dö på utsidan. Att läkarna får en rättslig godkännande till abort. Det fanns många scenarion och mycket att sörja. Och fortfarande var det hur jag förklarar detta för Amy som plågade mig mest.

Kim höll fortfarande fast vid att de vet inget säkert än, vi får vänta och se.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar